OBS! Detta är arkiverade artiklar från en äldre version av Folket i Bilds webbplats. Gå till den aktuella webbplatsen!
KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR!
SWISHA 50 KR TILL 1232240356,
SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS.
Sök i artikelarkivet
I flera år har vi sett – och satt upp - affischer med texten (mot bakgrund av en löpsedel om en stupad svensk soldat): "Stöd våra soldater i Afghanistan! Ta hem dem levande!"
I brottsbalken (BrB) 22:1 beskrivs brottet landsförräderi bl.a. så här: "Den som, då riket är i krig, 1. - - - missleder... dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till ... modlöshet... skall, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden, dömas för landsförräderi till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid."
Liksom många andra FiB-läsare hörde jag flera av Nils Bejerots föredrag. Jag fann hans perspektiv på narkotikaproblemet rimlig och hyste sympati för hans folkhemsdemokratiska hållning till hur problemet skulle lösas.
Döm därför om min förvåning när jag såg en recension i Dagens Nyheter i slutet av augusti där anmälaren av antologin "Narkotika – Om problem och politik" (Börje Olsson red.), med hänvisning till ett av bidragen i antologin, utpekar Bejerot som upphovsman till en livsfarlig utopi om ett "rent samhälle".
Under sommaren - före Osloattentaten - ägnade svenska medier stort utrymme åt den s.k. avlyssningsskandalen som rullades upp i Storbritannien. Vad som lades ett par Murdochägda tidningar till last var ju bl.a. att man hade "mutat" poliser att läcka hemliga uppgifter till tidningarna. Dessa hade sedan använt uppgifterna för att lyssna av andra personers telefonsvararmeddelanden.Med tanke på den stora uppmärksamhet som affären fick också hos oss tycker jag att det hade varit rimligt - och i vart fall lärorikt - att åtminstone någon kommentar hade handlat om hur ett motsvarande fall skulle ha bedömts enligt svensk rätt. Inte ens i en mycket ansedd svensk journalists krönika i Dagens Nyheter har jag emellertid funnit någon ansats till en sådan jämförelse.
Den 14 maj var det 80 år sedan som fem personer miste livet då svensk militär öppnade eld mot ett demonstrationståg i Lunde i Ådalen. Länge därefter var det varit politiskt omöjligt att använda militär mot folket i Sverige. Men redan för fem år sedan antog riksdagen på förslag av en socialdemokratisk regering en lag som gör det lagligt att sätta in militär med våld i fredstid mot enskilda i Sverige.
EU:s ministerråd och Europaparlamentet antog för fem år sedan det s.k. datalagringsdirektivet. Detta förpliktar medlemsstaterna att stifta lagar som ålägger teleoperatörer att spara uppgifter om sina kunders teletrafik under viss tid. Av dessa uppgifter ska framgå bl.a. vem som har ringt till vem och via vilken mobilmast det skett, vem som har mejlat till vem, vem som har varit inne på vilken webbsida.
I en departementspromemoria (Ds 2011:1) från i vintras föreslås att ett nytt brott ska införas i brottsbalken. Brottet kallas olovlig fotografering och ska definieras så här:
"Den som olovligen, på ett sätt som är ägnat att kränka den enskildes personliga integritet, fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme, döms för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som olovligen fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka hans eller hennes personliga integritet som privatperson.
Till ansvar döms inte om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Första stycket gäller inte den som fotograferar eller annars tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet."
Det som förslagsställarna tänkt på är smygfilmning av samlag och av toalettbesök. Man kan tycka att det verkligen finns ett behov av att kriminalisera sådana uppenbart integritetskränkande handlingar.
Som jag berättade om i min novemberkrönika, lade Yttrandefrihetsberedningen (YFK) i höstas fram sitt diskussionsbetänkande "Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller" (SOU 2010:68). I enlighet med sitt uppdrag har YFK skisserat tre alternativa modeller för grundlagsregleringen av yttrandefriheten. Gemensamt för modellerna är att tryckfrihetsförordningen (TF) och vår nuvarande yttrandefrihetsgrundlag (YGL) avskaffas.
En av de personer som förekom i Forum för levande historias utställning "Middag med Pol Pot" hade anmält till JO att hon i utställningen och i kampanjfilmen för utställningen kopplades samman med massmord. Hon ansåg inte att det är försvarligt när det rör sig om en statlig myndighet som gör det i sin maktutövning.
Forum för levande historia är en myndighet under regeringen.
