I Sverige avskaffades dödsstraffet i krig så sent som 1972. Det bör man ha i åtanke när man läser den här artikeln. I Finland finns en stor nationell stolthet över krigsinsatserna under vinter- och fortsättningskriget. Krigsveteranerna är hedersmedborgare. På kyrkogårdarna vårdas minnet av det stupade. Mannerheim är den mest beundrade personen i Finland. Minnena från kriget uppmärksammas i ett stort antal böcker och filmer. Man hör ständigt berättas om vinterkrigets stora segrar vid Soumussalmi och Raate, fortsättningskrigets avvärjningssegrar vid Tienhaara och Taali – Ihantala. Det finns dock ett ämne som fortfarande är tabubelagt att diskutera och det är avrättningarna av 468 egna soldater som ägde rum under åren 1939 – 1944.

Sven-Eric Liedman. Karl Marx. En biografi.Albert Bonnier 2015.

Visst är det ett stort verk. På många sätt, omfånget inte minst: 818 sidor. Det är också ett läsvärt ett.

Våra likriktade svenska massmedier har inte missat händelsen där Putin knäckte en gammal rödvinsflaska från 1700-talet tillsammans med sin gamle polare, den politiskt avpolletterade Berlusconi. Men det har däremot varit tunnsått i DN, SvD och UNT om premiärminister Benajamin Netanyahus snabbesök i Moskva igår (måndag). Allt jag hittat nu på morgonen är en notis i DN att Netanyahu uttryckte ”stor oro” för de ryska vapnen i Syrien.

Så långt stämmer nyhetsbevakningen med den bild vi av Överheten förutsätts ha fått av Putin, Ryssland och problemen i Mellersta Östern. Men går vi under ytan så öppnar sig en helt ny värld inför våra ögon. Ja, det är som om vi måste gnugga oss i ögonen en extra gång för att vara säkra på att det vi ser är sant.

Maj Wechselmanns tai på hiroshimadagen

Eftersom jag talar för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen tänker jag tala om båda delar: Som ni vet har produktionen av plutonium i kärnkraftverk sedan 1948 varit den mest nödvändiga förutsättningen för kärnvapen, utan kärnkraft blir plutoniumproduktionen oerhört kostsam.

Sjuttio procent rea. Krigsrea. Gatorna är smockfulla med folk. Men butikerna är öde. Folk lyssnar på gatumusiker, sitter i parker eller står och hänger. Alla lapar sol. Ingen bär shoppingpåsar. En kvinna i åttioårsåldern dansar till allmänhetens förtjusning. I Kiev finns fler blonda människor än i Finland, färre tiggare än i Sverige, och fler vackra kvinnor än jag någonsin sett

Det var den heta julimånaden 1975 och på finländskt initiativ hade världens dåvarande stormän samlats i Helsingfors. Kortegerna med poliseskort gick via Mannerheimvägen till Finlandiahuset. På plats var bland annat Leonid Brezjnev, Gerald Ford, Henry Kissinger, Helmut Schmidt med flera. Finlands president, Uhro Kekkonen, som var respekterad i öst och väst, hade kallat till möte under rubriken ”Fred, säkerhet och samarbete”.

Över stora delar av världen uppmärksammas och firas det i dagarna att det är 70 år sedan Tyskland kapitulerade och striderna i Andra Världskriget tog slut i Europa. Mot slutet av sommaren kapitulerade Japan. Jag sitter när detta skrivs och ser ett flera timmar långt program om kriget i Europa på TV i en by i södra Frankrike. I morgon firas dagen i Ryssland, den största delstaten i Sovjetunionen, den absoluta huvudkraften i segern över Nazi-Tyskland.

Sovjetunionens seger i Andra världskiget i dag, den 9 maj 1945, fick märkliga konsekvenser med en del förvecklingar som ännu i dag är märbara.Exempelvis bronssoldaten I Talinn som Rolf Karlman skriver om

"När Sovjetimperiet imploderade stod USA som ensam herre på täppan. Man kunde då valt att lägga ner Nato och verka för en ny rättvis och fredlig­ världsordning med jämbördiga stater. I stället valde man att befästa sin globala hegemoni." Skriver Pål Karlsson

Stefan Lisinski DN 2013-08-27  Den socialdemokratiska partitoppen diskuterade svensk inrikespolitik på hemliga möten med representanter för Sovjetunionen. Informerade IB. De skickade rapporter om mötena till den hemliga spionorganisationen IB. En av rapportörerna var den ledande socialdemokraten Pierre Schori.Nya uppgifter från förre chefen för Säpos kontraspionage. Ledande socialdemokrater var uppgiftslämnare till IB. ”Svenska folket har rätt att veta.”