Det aktuella garhörnet

Det är en självklarhet att alla som nåddes av budet om mordet på Olof Palme blev chockade. Vad som sedan skiljer dem åt är hur snabbt de hämtade sig från chocken, vad de kände inför nyheten och – för beslutsfattare – vad de sedan gjorde.

Att förklara Ingvar Carlssons och andra politikers agerande efter mordet med att de var i ett chocktillstånd, håller inte. De var tränade och erfarna politiker som snabbt kunde hämta sig och börja tänka rationellt. Frågan var bara vad de då tänkte.

 Det finns inga ursäkter för slakten på parisare i fredags. Det är fel hur man än ser på det. Om det ska det inte råda några tveksamheter. Men sedan vi fastslagit det återstår nästan all tankemöda.

Drygt en vecka har nu gått sedan skolattentatet i Trollhättan. Gärningsmannen var en sorts svensk Breivik med det helsvenska namnet Anton Lundin Pettersson, ett namn vi aldrig kommer att glömma.

Ibland framstår sverigedemokraternas politiker löjligare än andra. Särskilt efter morden i Trollhättan och den stora mängden mordbränder  som följt efter presskonferens den 15 oktober. De menar helt allvarligt att våldet mot flyktingar, EU-migranter och invandrare inte är deras fel.

Ingen lantlig idyll. Arto Tuominen tipsar om skräcknyhet från Finland: Polisen utesluter inte rasism som ett motiv för nattens mord. Sannfinländare hyllade mördaren.