OBS! Detta är arkiverade artiklar från en äldre version av Folket i Bilds webbplats. Gå till den aktuella webbplatsen!

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR!

SWISHA 50 KR TILL 1232240356,

SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS.

 

Sök i artikelarkivet

jk minskar luckan i meddelarskyddet

Ingemar Folke 29 januari 2014
  • Skriv ut
  • Epost
  • Skriv ny kommentar

I ett beslut den 16 januari har Justitiekanslern tagit ställning till DN:s publicering av artiklar om Skånepolisens registrering av romer.

Den som lämnar en uppgift till exempelvis en tidning för publicering åtnjuter som regel meddelarskydd. Skyddet innebär rätt att få vara anonym. Meddelaren får inte heller åtalas, inte ens om han genom sitt uppgiftslämnande har brutit mot en tystnadsplikt. Om han är offentliganställd, får hans identitet inte heller efterforskas av chefer eller andra offentligt anställda personer.

I detta skydd finns tre undantag. Skyddet bortfaller

1) om han genom att lämna uppgift har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott mot rikets säkerhet (jfr IB-avslöjarna),

2) om uppgiftslämnandet har gått till på det sättet att han har överlämnat en handling (i pappersform eller elektroniskt) som är sekretessbelagd, eller

3) om han genom sitt uppgiftslämnande uppsåtligen har brutit mot en särskilt kvalificerad tystnadsplikt.

Justitiekanslern (JK) kunde misstänka att DN:s artiklar om Skånepolisens register över romer baserades på att någon inom polisen hade lämnat ut hela eller del av den handling som utgjorde själva det sekretessbelagda registret. DN:s källa kunde således misstänkas för ett sådant brott mot sin tystnadsplikt som faller under punkt 2 ovan i undantagen från meddelarskyddet. JK inledde därför en förundersökning om saken.

Den 16 januari 2014 beslöt emellertid JK att lägga ner förundersökningen mot den, av allt att döma, ännu oidentifierade källan för DN:s artiklar om romregistret. I sitt beslut hänvisar JK till rättegångsbalkens regler om åtalsunderlåtelse.  Enligt dessa får en åklagare underlåta åtal om något viktigt allmänt eller enskilt intresse inte står på spel och om en eventuell påföljd bara skulle bli böter. JK hänvisar också till den s.k. instruktionen i tryckfrihetsförordningen 1 kap. 4 §, som säger att också JK ska betänka att tryckfriheten utgör en grundval för ett fritt samhällsskick.

I klartext betyder detta rimligen att JK anser att avslöjandet av Skånepolisens romregister var så viktigt att en åklagare kan överse med att meddelaren sannolikt har förfarit brottsligt genom att till tidningen lämna ut en sekretessbelagd handling. JK:s beslut i dess helhet kommer inom kort att kunna  läsas på JK:s hemsida www.jk.se.

Ingemar Folke
Twittra
Publicerad i Yttrande och tryckfrihet
Taggad under
  • meddelarskydd

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Om du inte kan läsa koden, klickar du här för ny kod. Detta kan du upprepa hur många gånger som helst.
OBS! Om du istället uppdaterar sidan i webbläsaren kan du tappa din skrivna text.
 
Skriv av koden för skräppostskyddet i fältet nedan:


Skicka
Avbryt
JComments
TOP
TOP